Ultraljud används ofta vid graviditetsundersökningar. Funktionen bygger på att läsa av ljudvågor som reflek- teras av kroppsvävnader. "Ljudbilden" bearbetas i en dator för att sedan visas på en bildskärm. Inget inom dagens forskning talar för att ultraljud medför några risker. Vid alla undersökningar måste dock nyttan vägas mot möjlig negativ effekt. Vi på Barnmorskegruppen gör inte ultraljud där enda syftet är att få en bild till familje- albumet eller bara "titta in", utan för att se att fostret mår bra. • Fosterdiagnostik • Tidigt ultraljud, Screening/KUB • Fostervattenprov/moderkaksprov, RUL, kön • Inför besöket, kvalitet, priser Tidigt ultraljud I samband med inskrivningen här på Barnmorskegruppens mödravårdscentral, blir du erbjuden ett ultraljud. Syftet med detta är att se antal foster, bekräfta att fostret lever samt fastställa graviditetslängden. Screening/KUB KUB står för Kombinerat Ultraljud och Biokemi. NUPP-testet är en ultraljudsundersökning där man mäter en vätskespalt (NackUPPklarning) i nackgropen hos fostret. KUB bygger på kunskapen att foster med ett kromosomfel ofta har en bredare vätskespalt som ses vid ett ultraljud i vecka 11+0 – 13+6, än foster med normala kromosomer. Vidare har man kunnat konstatera att vid graviditeter där foster har bl.a. trisomi 13, 18 och 21 produceras ämnena PAPP-A och fritt beta- hCG(biokemi) i annorlunda nivåer än vid normala graviditeter. Detta kan i kombinationen med den risk som kvinnans ålder utgör utnyttjas för att beräkna en sannolikhet att graviditeten har ett foster med kromosomavvikelse. Risken uttrycks som en kvot. Ca 5% av graviditeterna får en risk som är större än 1:200. I den gruppen återfinns 90% av fostren som har Downs syndrom. Vad gäller Trisomi 13 och 18 återfinns 75% i högriskgruppen. Om sannolikheten är större än 1:200 erbjuds ett fostervattens-/moderkaksprov. För trisomi 21 (Downs syndrom), trisomi 18 (Edwards syndrom) och trisomi 13 (Pataus syndrom). Downs syndrom (DS) är den vanligaste kromosomala avvikelsen. DS orsakas av en extra kromosom i det 21:a kromosomparet (trisomi 21). DS ökar med stigande ålder men förekommer i alla åldrar. Moderns ålder, Risk för Down syndrom vid födseln 20, 1 på 1530 25, 1 på 1350 30, 1 på 900 32, 1 på 660 34, 1 på 450 35, 1 på 360 36, 1 på 280 38, 1 på 170 40, 1 på 100 42, 1 på 55 44, 1 på 30 Det vanliga sättet att säkert kunna fastställa om fostret har DS är genom fostervattensprov då 10 ml fostervatten tas ut och analyseras. I fostervattnet finns vävnad som innehåller samma genetiska uppsättning som fostret. Denna metod innebär dock att 0,5-1,0% får missfall p.g.a. provtagningen. Därför kan föräldraparet erbjudas en icke - invasiv undersökning som får ligga till grund för beslutet att genomgå fostervattensprov eller ej. Bäst görs detta genom en kombinerad analys: • Mammans ålder • Nupp (nackuppklarning). Ultraljudsundersökning mellan graviditetsvecka 11-13+6 då man mäter vätskespalten i nacken på fostret. Alla foster har en nackuppklarning men hos foster med DS tenderar den att vara ökad. • Blodprov från modern för att mäta nivån av två hormoner (PAPP-A och Beta hCG). Vid DS finns det en tendens att nivån av beta hCG ökar och att PAPP-A minskar. Riskbedömning för Downs Syndrom: • Om mammans ålder enbart används fångas ca 30% av fostren med DS. Enbart NUPP fångar ca 80% av fostren med DS. • Beräkning av beta hCG och PAPP-A nivåer fångar ca 60% av fostren med DS. Kombinationen av dessa tre metoder är mest effektiv och fångar ca 90% av fostren med DS. Resultatet av de tre beräkningarna ger en risknivå för foster med DS. Den ger inget definitivt svar om fostret har DS men kan underlätta föräldrarnas beslut. Det är upp till föräldrarna att utifrån denna information besluta om modern skall genomgå fostervattensprov eller ej. Källa: The Fetal Medicine Foundation Läs och anmäl dig till KUB-undersökning >>